SE: I den första delen – My body is a room filled with antiques and some late minimalism – utgår dansaren Liza Penkova från sig själv. I form av en oavbruten promenad, genom sin egen kropps gradvisa förvandling, ger Penkova sig in i en improviserad rörelsedialog mellan dåtida och samtida kanoniseringar, tekniker och normer som hon upplever har förvandlat hennes kropp till ett rum fylld av antika möbler. Målet är att möblera om, uppdatera och återvinna. Finna länkar, bryggor, ingångar/utgångar som kan tillåta andra värden, uttryck att träda in. Vi behöver det förflutna för att kunna ta avstamp i både oss själva och i konsten. För att reflektera över det som har kommit före oss och för att därigenom förstå vart vi är på väg.

ENG: In the first part – My body is a room filled with antiques and some late minimalism – the dancer Liza Penkova starts from herself. In the form of an uninterrupted walk, a gradual transformation takes place as Penkova embarks on an impromptu movement dialogue between past and present canonizations, techniques and norms that she experiences have transformed her body into a room filled with antiques and some late minimalism. The goal is to refurnish, update and recycle. Find links, bridges, entrances and exits that can allow other values, expressions to enter. We need the past to reflect on what has come before us and to thereby understand where we are going.